POLISEN I DEN LILLA STADEN LOS ALAMOS1 i New Mexi-<br > co intresserade sig 1974 flyktigt f6r en man som setts stryka om-<br > kring om n/ittema med den r6da gl6den fr~n sin cigarrett sv/ivande<br > 1/ings bakgatorna. Han kunde vandra i timmar utan m~l i stj/irnlju-<br > set som slungades ner genom h6gplat~ns tunna luft. Polisen var<br > inte de enda som undrade. Vid National Laboratory hade n~gra<br > fysiker fStt veta art deras nyaste kollega experimenterade med<br > tjugosextimmarsdygn vilket innebar att hans vakna tid l~ngsamt<br >drev ut och in ur deras rytm. Det var p~ gr/insen till det mystiska，<br >ocksS f6r att komma fr~n Teoretiska avdelningen.<br > Tre ~rtionden hade g~tt sedan J. Robert Oppenheimer utvalde<br >sin barndoms metafysiska landskap i New Mexico f6r arbetet med<br >atombomben. Sedan dess hade Los Alamos National Laboratory<br >brett ut sig 6ver en rej/il bit av den 6dsliga platen. D/ir fanns<br >partikelacceleratorer och gaslasers och kemiska fabriker， tusentals<br >forskare och administrat6rer och tekniker och dessutom en av<br >v/irldens st6rsta samlingar superdatorer. N~gra av de ~ildre forskarna<br >kunde minnas de tr/ibyggnader som i hast stampats ur den h~rda<br >klippan p~ 40-talet， men f6r de fiesta av de unga m~in och kvinnor i<br >manchester och arbetsskjortor som utgjorde Los Alamos personal<br >var de f6rsta bombmakama sp6ken. Laboratoriets renaste t~inkande<br >skedde inom Teoretiska avdelningen， ocksS kallad T-avdelningen，<br >precis som datoravdelningen kallades D-avdelningen och vapen-<br >delningen X-avdelningen. P~ T-avdelningen arbetade mer /in<br >hundra fysiker och matematiker De hade bra 16n och slapp allt<br >akademiskt tv~ng att undervisa och publlcer~. Dessa vetenskaps-<br >m/in var vana vid genialitet och excentrici~t*t. Det vat sv~rt att<br >f6rv~na dem. <br ><br >